K och jag har båda noterat att ekonomiboksförfattare med jämna mellanrum grips av litterär extas. Då använder de ”målande” uttryck, ofta ”stående”.
K har börjat samla på dem i en mapp som hon kallar ”Slevar och tuvor”.
Här är ett smakprov:

for omkring som ett skinn…
gjuta olja på elden
rann ut i vattnet
ta bladet ur munnen
att få sleven
att sitta där med sin tvättade rumpa
att dra alla över en kant
jag skulle inte vilja vara i hans strumpor
att höja på ögonen
att klämmas mellan stolarna
att kasta in handsken
en fluga gör ingen sommar
vad världen har i sitt sköte
som en klar blixt från himlen
att falla i ojord
det är stopp i grinden
alla är inte skapta att stå i stjärnljuset
efter att ha satt barn till livet
då är man ute på jättefarligt vatten
han står med bägge fötterna på golvet

Vrid rätt på dem ni!